Belastningsergonomi

Besvär eller skador i rörelseorganen (muskler, senor, skelett, brosk, ledband och vissa nerver) är några av de vanligaste orsakerna till att människor är borta från arbetet. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik (2012) över belastningsskador orsakade av tunga lyft eller arbetsställningar och rörelser som är ensidiga och ansträngande utgjorde dessa 40 % av samtliga anmälda arbetssjukdomar. Siffran för 2013 är densamma (Arbetsmiljöverket, 2014, s. 12).

Påfrestningar och skador
Belastningsergonomi handlar om hur muskler, leder och nerver fungerar hos en människa i arbete. I praktiskt arbetsmiljöarbete i bevakningsbranschen gäller det vanligen påfrestningar och skador till följd av

  • ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete,
  • alltför tunga och/eller felaktigt utförda lyft i t.ex. värdehantering,
  • stillasittande och dåliga stolar,
  • arbete vid datorer i larmcentraler och kontor,
  • att ta sig in och ut ur bilar,
  • drag, värme och kyla i t.ex. bilar,
  • stress (kan orsaka spänningar och ofrivilliga rörelser)

Viktiga föreskrifter
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi (AFS 2012:2) finns omfattande men lättläst information. Där finns t.ex. också modeller för bedömning av arbetsställningar och en checklista, som man inte behöver vara expert för att använda. Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) innehåller också krav och råd om förebyggande åtgärder. Stöter man trots det på problem i det förebyggande arbetet så är företagshälsovården en bra expertresurs.

Arbetsgivarens skyldigheter
Anpassa till människan
Arbetsmiljölagen 2 kap. 1 § kräver att arbetsgivaren skapar balans mellan arbetets krav och människans förutsättningar – i första hand genom att arbetet anpassas till människan. Det är också viktigt att ta hänsyn till kvinnors och mäns olika förutsättningar.

Riskbedömning
Arbetsgivaren är skyldig att analysera vilka belastningsrisker som kan vara hälsofarliga och onödigt uttröttande såväl för rörelseorgan som för syn eller tal. Riskanalysen ska vara kvantitativ och ta hänsyn till belastningens längd, frekvens och intensitet (AFS 2012:2).

Informationsplikt
Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren har tillräckliga kunskaper om t.ex. lämpliga arbetsställningar, hjälpmedel och risker (AFS 2012:2 9 §).

Arbetstagarens skyldigheter och rättigheter
Arbetstagaren är skyldig att vara uppmärksam på arbetsgivarens instruktioner om hur skador ska undvikas (AML 3:1a). Arbetstagaren har också ett eget ansvar för att säga till när besvär börjar märkas – innan skador uppstår.

Arbetstagaren har rätt att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation (AML 3:1a). Den egna upplevelsen av vad arbetet kräver ska vägas in (AFS 2012:2 8 §).

Exempel på förebyggande åtgärder
Belastningsergonomiska risker kan elimineras genom att uppmärksamma dem redan då man offererar bevakningsuppdrag och vid planering för inköp av utrustning. Det är också viktigt att på ett tidigt stadium lösa samordningsfrågor med kunden, t.ex. om det juridiska och ekonomiska ansvaret för vaktlokaler och hur de ska vara inredda.

Öka variationen i arbetet. Det kan ske genom att växla arbetsuppgifter eller tillföra andra typer av uppgifter som avbrott. Se även till att det finns möjlighet att göra tillräckligt många arbetspauser (AFS 2012:2 7 §). Det handlar om korta avbrott i arbetet för återhämtning, t.ex. att stå upp, skaka ur axlar m.m. Arbetspauser ska ingå i arbetstiden och enligt arbetstidslagen schemaläggas vid särskilt ansträngande arbeten av typen löpandebandsarbete.

Källor och mer information
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2013:1, www.av.se > Statistik > Arbetsmiljöverkets officiella statistik
Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:1, www.av.se > Statistik > Arbetsmiljöverkets officiella statistik
Arbetsmiljölagen (1977:1160), 2 kap. 1 § och 3 kap. 1 a §
Arbetsmiljöverket (2007). Hur påverkas våra muskler vid stress: om sambandet mellan fysisk belastning och psykisk påfrestning. (1. uppl.) Solna: Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket www.av.se > Hälsa och säkerhet > Arbetsställning och belastning – ergonomi
Arbetsmiljöverket www.av.se > Inomhusmiljö > Dator- och bildskärmsarbete
Arbetsmiljöverkets föreskrift; Belastningsergonomi (AFS 2012:2)
Arbetsmiljöverket, (2012), Arbetsskador 2012: Occupational accidents and work-related diseases, Prevent (2007). Ergonomi på rätt sätt: så här gör du. (1. uppl.) Stockholm: Prevent.
Centrum för belastningsskadeforskning http://hig.se/cbf

Se även
Arbetsmiljölagen, Företagshälsovård, Stress


Andra som läste detta läste även
Ergonomi
Alkohol och droger
Påföljder
Arbetsledare
Arbetsanpassning