Belysning

Ljus är en elektromagnetisk strålning som vi kan uppfatta bara när den studsar på en yta. Människans möjlighet att se bestäms inte bara av ögats kvalitet. Omgivningen, objektet och ljusförhållandena är också avgörande.

Viktiga begrepp
För att förstå resonemang om ljusförhållanden, hitta risker i ljusmiljön och planera för förbättringar är följande egenskaper bra att känna till.
Belysningsstyrka – hur mycket ljus som belyser en yta (mäts i lux).
Bländning – ljus som ögat har svårt att anpassa sig till.
Flimmer – från armaturer kan reduceras med s.k. HF-don.
Färgåtergivning – ljuskällans kvalitet avgör hur naturligt ett betraktat föremål upplevs.
Kontrast – hur ett objekt avtecknar sig mot bakgrunden.
Ljusets riktning – påverkar t.ex. skuggor och kontrast.
Luminansen – den ljushet som du upplever hos en ljuskälla eller yta. Stora luminansskillnader tröttar ögat eftersom det tvingas ställa om sig mellan ljus och mörker.

Viktiga föreskrifter
Bestämmelser och råd om belysning finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1). Där heter det att ”Arbetsplatser ska ha en belysning som är anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, samt de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar.” (135 §). Vidare gäller som huvudregel att arbetsplatser där man vistas mer än tillfälligt har fönster med dagsljusinsläpp (AFS 2020:1 137 §)

Arbetar man med bildskärmar ska enligt arbetsmiljöverkets föreskrift om arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) arbetslokalernas och arbetsplatsens utformning samordnas med placeringen av och de tekniska egenskaperna hos de artificiella ljuskällorna.

Av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi (AFS 2012:2) framgår att arbetsgivaren är skyldig att undersöka sambandet mellan synförhållanden och hur dessa kan påverka ergonomin.

Kunden ska upplysa om eventuella förhållanden som ställer krav på särskild belysningsutrustning. På vissa objekt är kunden densamme som den samordningsansvarige.

Risker
Dåliga ljusförhållanden kan både ge upphov till nya risker och förstärka redan existerande. Riskerna varierar eftersom ljuset förändras under dygnet (och med årstiderna).
Några exempel:

  • Bilförare utsätts vissa tider på dygnet för stora kontraster mellan ljus och mörker vid in- och utfarter från garage.
  • Vid rondering kan dålig belysning (fast och bärbar) öka riskerna för att snubbla och falla.
  • Vid bildskärmsarbete kan felaktig belysning ge syn- och belastningsbesvär.
  • På vissa bevakningsobjekt kan det t.ex. förekomma lättantändliga gaser vilket kräver gnistskyddade ficklampor. Det är därför viktigt att belysningsutrustning uppfyller alla säkerhetskrav.

Riskförebyggande åtgärder
Olycksfallsriskerna minskar, ögonbesvär motverkas och trivseln i arbetet ökar när belysningen förbättras. Men eftersom arbetsförhållandena varierar kraftigt i bevakningsbranschen är det svårt att ge generella svar på frågor om ljus. Ska man t.ex. alltid arbeta i så mycket ljus som möjligt? Eller är det viktigare att hålla det på en jämn nivå? Ficklampa, ledljus, solglasögon vid starkt ljus?

Tänk även på att flera faktorer samspelar när bra arbetsljus uppstår. Det gäller framför allt utformningen av:

  • fönster
  • tak
  • väggar
  • ljuskällor
  • arbetsställning

På arbetsplatser som saknar fönster är det särskilt viktigt att belysningsförhållandena är bra – inte minst från trivselsynpunkt.

Där det saknas fönster och där de grundläggande kraven på bra belysning har uppfyllts, kan den positiva upplevelsen av ljusförhållandena förstärkas med hjälp av bilder på utomhusmiljöer (tryckta på papper, projicerade eller visade på bildskärmar).

Företagshälsovårdens arbetsmiljöingenjörer kan undersöka ljusförhållanden och föreslå enkla och kostnadseffektiva lösningar.

Källor och mer information
Arbetarskyddsnämnden (1993). Ljus och seende i arbetslivet. (1. uppl.) Stockholm: Arbetarskyddsnämnden.
Arbetsmiljöverket www.av.se > Inomhusmiljö > Ljus och belysning
Arbetsmiljöverkets föreskrift; Belastningsergonomi (AFS 2012:2)
Arbetsmiljöverkets föreskrift; Arbete vid bildskärm (AFS 1998:05)
Arbetsmiljöverkets föreskrift; Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1)
Franzell, M. (red.) (2013). Ljus & rum: planeringsguide för belysning inomhus. (3. utg.) Stockholm: Ljuskultur.
Martelius, P. (red.) (2011). Bättre bevakningslokaler. (1. uppl.) [Sverige]: BYA arbetsmiljö. www.bya.se > Arbetsmiljö > Beställ av oss > Bättre bevakningslokaler
Närings- och teknikutvecklingsverket (1994). Belysning på kontor: programkrav för god och energieffektiv belysning på kontor. (Utg. 2). Stockholm: NUTEK (Närings- och teknikutvecklingsverket).

Se även
Arbetsplatsens utformning, Belastningsergonomi, Bevakningslokaler, Företagshälsovård


Andra som läste detta läste även
Arbetsplatsens utformning
Påföljder
Alkohol och droger
Diskrimineringslagen
Arbetsmiljöverkets författningssamling