Brandskydd

Vem har ansvaret för brandskyddet?
Enligt 2 kap. 2 § lagen om skydd mot olyckor (2003:778) (LSO), har både ägaren av en fastighet och den som bedriver verksamhet där ansvaret för brandskyddet i byggnaden. Fördelningen av vilka delar av brandskyddet som ligger på fastighetsägare eller den som använder byggnaden regleras inte i lagen utan bör överenskommas genom ett skriftligt avtal. Initiativet till att reda ut vem som ansvarar för de olika delarna i brandskyddet bör om det inte sker per automatik tas av ägaren då denne enligt LSO har det övergripande ansvaret.

Eftersom den som använder lokalerna som regel även är arbetsgivare har denne enligt arbetsmiljölagen ett tydligt ansvar att kartlägga riskerna på en arbetsplats och vidta åtgärder som skyddar de anställda från dessa. Då brand är en risk innebär det i förlängningen att ansvaret för att skapa en utrymningsplan, fastställa utrymningsplats, installera brandlarm och bedriva utbildning och utrymningsövning med personalen inte kan ligga på någon annan än arbetsgivaren. Den fasta inredningen och diverse byggnadstekniska installationer däremot är något som arbetsgivaren inte kan ändra varför ett sådant ansvar naturligt hamnar på fastighetsägaren.

Uppgiftsfördelning
Det går aldrig att avsäga sig sitt arbetsmiljöansvar genom delegering eller på något annat sätt. Detsamma gäller ansvaret för brandskyddet. Det betyder att det alltid är den som har det formella ansvaret, exempelvis en VD för en verksamhet eller för ett fastighetsbolag som bär ett straffrättsligt ansvar att se till att arbetsmiljön och brandskyddet fungerar. Däremot kan dessa fördela arbetsuppgifter på andra nyckelpersoner vilka då får ett arbetsrättsligt ansvar förutsatt att de även får utbildning och resurser i tillräckligt stor utsträckning för att lösa sina uppgifter. En sådan fördelning av arbetsuppgifter befriar dock aldrig arbetsgivaren från den allmänna övervaknings- och tillsynsplikten.

Viktiga författningar LSO lägger ett särskilt stort ansvar på innehavare av anläggningar där verksamheten innebär fara för att olyckor ska orsaka särskilt allvarliga skador, t.ex. oljedepåer och bensinstationer.

Brandskyddsarbetet påverkas också av lagen om brandfarliga och explosiva varor (1988:868). Även plan- och bygglagen (1987:10) samt Boverkets byggregler har krav på brandskydd och utrymningssäkerhet.

Systematiskt arbete
Brandskyddsarbetet ska ske systematiskt, på ett sätt som mycket väl kan samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ordet systematik härstammar från ordet system som enligt Nationalencyklopedin innebär en samling av element som hänger samman med varandra så att de bildar en ordnad helhet. Begreppet systematisk i sin tur definieras som att något sker enligt visst system. I både fallet med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) såväl som med det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) beskrivs hur man ska gå tillväga för att arbetet med brandskyddet eller arbetsmiljön ska bli systematiskt. SAM brukar indelas i fyra faser, undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. SBA:s systematik å andra sidan brukar ofta beskrivas som att man på ett organiserat sätt aktivt planerar, genomför och följer upp brandskyddet. I båda fallen ska arbetet göras kontinuerligt, med andra ord är det frågan om att skapa processer och inte produkter.

Viktiga författningar
LSO lägger ett särskilt stort ansvar på innehavare av anläggningar där verksamheten innebär fara för att olyckor ska orsaka särskilt allvarliga skador, t.ex. oljedepåer och bensinstationer.

Brandskyddsarbetet påverkas också av lagen om brandfarliga och explosiva varor (1988:868). Även plan- och bygglagen (1987:10) samt Boverkets byggregler har krav på brandskydd och utrymningssäkerhet.

Systematiskt arbete
Brandskyddsarbetet ska ske systematiskt, på ett sätt som mycket väl kan samordnas med det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Ordet systematik härstammar från ordet system som enligt Nationalencyklopedin innebär en samling av element som hänger samman med varandra så att de bildar en ordnad helhet. Begreppet systematisk i sin tur definieras som att något sker enligt visst system. I både fallet med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) såväl som med det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) beskrivs hur man ska gå tillväga för att arbetet med brandskyddet eller arbetsmiljön ska bli systematiskt. SAM brukar indelas i fyra faser, undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. SBA:s systematik å andra sidan brukar ofta beskrivas som att man på ett organiserat sätt aktivt planerar, genomför och följer upp brandskyddet. I båda fallen ska arbetet göras kontinuerligt, med andra ord är det frågan om att skapa processer och inte produkter.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) slår i Räddningsverkets råd om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) fast att arbetet ska behandla nio faser, se figur 1.

Brandskyddspolicy
Det systematiska brandskyddsarbetet innebär en skyldighet att ta fram handlingsplaner och andra brandskyddsdokument, bl.a. en brandskyddspolicy. Dokumentationen ska också ta upp brandskyddsorganisation, brandskyddsrutiner, byggnadsbeskrivning, utbildnings- och övningsplan, ritningar samt drift- och underhållsplan.

Ansvar och organisation
För att göra arbetet effektivt är det viktigt att klargöra vem som har ansvar för vad inom organisationen. Den som är ytterst ansvarig för verksamheten, har ansvaret för brandskyddet men detta betyder inte att denna ska göra allt. För att få ett väl fungerande brandskydd är det bra att ha en brandskyddsorganisation för att kunna planera, genomföra och följa upp brandskyddet. Inom stora verksamheter kan denna organisation innehålla flera personer medan i en mindre verksamhet kan de bestå av en eller två.

Brandskyddsbeskrivning
För att veta vad det är för brandskydd som finns ska det finnas en dokumentation av de brandtekniska installationerna. I denna dokumentation ska det finnas uppgifter om vad det är för olika brandskyddsinstallationer i lokalerna. Dokumentationen kan se olika ut beroende på hur stor lokalen är, i vissa fall kan det vara i löpande text och i andra fall är det ritningar. I dokumentationen ska brandteknisk beskrivning finnas som t.ex. brandcellsindelning, brandtekniska installationer som brandlarm, rökluckor/brandgas ventilation, brandsläckare, utrymningsskyltars placering etc.

Riskinventering
För att systematiskt arbeta med brandskyddet måste man inventera vilka risker som finns inom verksamheten och vilka konsekvenser/skador som kan uppstå. Det enklaste sättet är att gå runt i verksamheten och se vilka risker som finns och antingen ta bort dem helt eller förebygga dem med hjälp av regler och rutiner.

Instruktion och rutiner
Det är viktigt att det finns rutiner och regler för att brandskyddet ska fungera bra. Reglerna kan omfatta allt ifrån hantering av sopor, var rökning får ske till hur och var levande ljus får användas. I reglerna är det bra om det står vad som gäller, varför de finns, när de ska användas samt vem som ska använda dem. För att reglerna och instruktionerna ska fungera måste de vara aktuella.

Kontroll och underhåll
För att brandskyddet ska fungerar krävs det att det kontrolleras regelbundet. Det är viktigt att utrymningsvägar är fria från föremål som kan förhindra utrymning, att dörrar går att öppna, att brandsläckare fungerar och är rätt placerade, att eventuella rökluckor/ brandgasventilationer fungerar etc. Det är vanligt att man har kontrollistor på hur dessa kontroller ska ske så att de genomförs på samma sätt varje gång och samtidigt med mindre risk att något missas. Externa revisioner av brandlarm, utrymningslarm, sprinkler och andra elektriska installationer kompletterar egenkontrollen.

Utbildning
Det är viktigt att ha kunskap om brandorsaker, brandsläckningsredskap o.s.v. för att kunna förebygga och begränsa skador i händelse av brand. Det bör därför finnas en utbildningsplan som beskriver hur och när utbildning ska genomföras.

Dokumentation
Kraven på dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet är beroende av byggnaden, verksamheten, organisationen och omkringliggande riskbild. MSB:s föreskrift (SRVFS 2003:10) anger vilka byggnader eller anläggningar som omfattas av kravet. Föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet finns i 2 kap. 3 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, 2 kap. 1 och 2 §§ förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor.

Uppföljning
Brandskyddsarbetet måste följas upp så att det är aktuellt och fungerar hela tiden. Utbildning av personal måste hållas kontinuerligt, regler och instruktioner måste uppdateras efterhand o.s.v. Man får aldrig nöja sig med att ha gjort de 8 första punkterna och sen vara glad för det. Utan uppföljning så är de andra punkterna värdelösa eftersom man inte vet om de verkligen fungerar vid en eventuell brand eller annan händelse.

Nödlägesberedskap
Med nödlägesberedskap menas att man i förväg har bestämt vem som ska göra vad vid händelse av brand eller annan fara. Nödlägesberedskapen ska typiskt sett kunna besvara följande frågor:

  • Vem ska möta räddningstjänsten?
  • Vem eller vilka ansvarar för utrymning?
  • Vem ansvarar på uppsamlingsplatsen?
  • Vem ska informeras om att olycka/händelse har skett?

Det är mycket viktigt att väktaren är informerad om hur kundens nödlägesberedskap ser ut.

BUS – ett sätt att mäta brandskyddsmognad
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit fram ett verktyg (Gustafsson et al, 2009) för att bedöma hur långt en organisation kommit med sitt systematiska brandskyddsarbete. Med hjälp av olika kännetecken kan en organisations brandskyddskvalite rangordnas enligt en fyrgradig skala.

Konflikt mellan brandskydd och arbetsmiljö?
Oftast går brandskyddsarbetet hand i hand med arbetsmiljöarbetet. I vissa fall kan det dock uppstå en konflikt mellan det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) respektive det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Ett exempel på en sådan konflikt kan vara en arbetsplats där risken för hot, våld eller rån kan förekomma. Som exempel kan nämnas brandskyddets krav på enkelt öppningsbara utrymningsdörrar som samtidigt kan underlätta för en rånare eller våldsverkare att ta sig in i samma utrymme.

Vilken lagstiftning har då företräde?
Frågan om vad som har företräde måste avgöras i varje enskilt fall. Generellt gäller dock att kravet på det systematiska arbetsmiljöarbetet har företräde framför ett systematiskt brandskyddsarbete. Kravet på SAM är nämligen en föreskrift medan SBA är ett underordnat allmänt råd.

Källor och mer information
Boverket www.boverket.se
Brandskyddsföreningen http://www.brandskyddsforeningen.se
Förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor
Gustafsson, J., Hansson, M., Wallgren Gyllentri, M., & Sundblad, B. (2009).
Brandkompetensutvecklingsschema (BUS) – Ett mätinstrument för bedömning av brandkompetens och mognad i brandskyddsarbetet. Räddningsverket.
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor
MSB, Systematiskt brandskyddsarbete. www.msb.se > Förebyggande > Brandskydd > Ansvar, SBA & skriftlig
redogörelse > Systematiskt brandskyddsarbete
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap www.msb.se
Nationalencyklopedin, sökord: system, Hämtad 2014-05-14 från http://www.ne.se/system Plan- och bygglag (1987:10)
Statens räddningsverks författningssamling; allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskydds-arbete (SRVFS 2004:3)

Se även
Brandfarliga och explosiva varor


Andra som läste detta läste även
Handlingsplan
Arbetsgivare
Skyddskommitté
Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöverkets författningssamling