Buller

Om du utsätts för för starka ljud kan celler i örat och hörselnerven skadas. Ju starkare ljudet är, desto kortare tid behövs för att en skada ska uppstå.

I arbete med säkerhet är den klassiska ljudkällan vid åtgärd på inbrottslarm, utrymningslarm och brandlarm, då det ofta finns larmsirener och larmsignaler med högt och skarpt ljud. Vid dåligt projekterade och monterade larm exponeras branschens medarbetare för onödiga arbetsmiljörisker i samband med åtgärder på objekt med dessa larmanläggningar

Inbrottslarmens sirener har som normalt ljudnivåer från 110 decibel och uppåt, de är således en risk i arbetsmijön vid dålig installation. Branschen har anmälningar om tillbud och arbetsskador i dessa sammanhang.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter Buller (AFS 2005:16), är buller ”icke önskvärt ljud” d.v.s. både ljud som skadar hörseln och ljud som är störande.

Buller kan ge bestående hörselskador. Men även lägre ljudnivåer kan i längden skapa obehag, stress och trötthet, som i sin tur ökar olycksfallsriskerna. Med en riskbedömning som utgångspunkt ska arbetet enligt föreskrifterna planeras så att bullerexponering minskas eller sänks till lägsta möjliga nivå.

Flera faktorer
Bullrets skadlighet bestäms av en rad faktorer, bl.a. av ljudets nivå, typ och varaktighet. Det finns impulsljud (slagljud), infraljud (lågfrekvent) och ultraljud (högfrekvent). I bevakningsbranschen förekommer alla typer och nivåer, t.ex. på flygplatser och i fordon.

För att kunna uppfylla kraven i AFS 2005:16 är det nödvändigt att arbeta med mätutrustning och att tillämpa de exponeringsvärden som anges i 3 §. Exponeringsvärdena avgör vilka riskförebyggande åtgärder som arbetsgivaren är skyldig att vidta.

Exponeringsvärdena indelas i gräns- och insatsvärden:

  • Gränsvärde är ett värde som inte får överskridas.
  • Insatsvärde är ett värde som innebär krav på insatser om det uppnås eller överskrids.

Krav relaterade till de undre insatsvärdena finns i 12, 14 och 16 §§; till de övre insatsvärdena i 8, 10, 12 och 16 §§.

Företagshälsovårdens ingenjörer kan genomföra undersökningar av bullerförhållandena.

Förebygg
Möjligheterna att förebygga bullerskador är störst vid inköp/projektering och planering inför montering av inbrottslarm, inköp av fordon och maskiner samt vid nybyggnad av lokaler. Det är viktigt att arbetsgivare och arbetstagare samverkar vid sådana beslut. Det gäller inte minst vid framtagandet av ordningsregler för arbetsplatsen. En så enkel sak som att att inte sätta en siren i omedelbar närhet av manöverpanelen till ett inbrottslarm, är ett exempel på hur hörselskador kan förebyggas.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter "Arbetsplatsens utformning" (AFS 2020:1) § 144: "Installationer ska vara utförda så att ljudnivån på arbetsplatser blir så låg som praktiskt möjligt, med avseende på bulleralstring och bulleröverföring." Ett inbrottslarm ska exempelvis ge ljud som stör och distraherar en person som gör inbrott, men det skall sedan kunna hanteras på ett icke skadligt sätt av en väktare som kommer och utför åtgärd.

Individens möjligheter att undvika buller är ofta små. Därför ska det i första hand elimineras eller dämpas vid källan. Personlig skyddsutrustning ska vara det sista alternativet. När det gäller personlig skyddsutrustning mot buller gäller det att rätt typ av hörselskydd används.

Särskild försiktighet bör vidtas när det gäller buller och graviditet, se Graviditet och amning.

Källor och mer information
Arbetsmiljöverket www.av.se > Hälsa och säkerhet > Buller
Arbetsmiljöverkets föreskrifter; Buller (AFS 2005:16)
Arbetsmiljöverkets föreskrifter; Arbetsplatsens utformning (AFS 2020:1).
Martelius, P. (red.) (2022). Bättre bevakningslokaler. BYA arbetsmiljö.
www.bya.se > Arbetsmiljö > Beställ av oss > Bättre bevakningslokaler
Arlinger, S., Hagerman, B. & Ytterlind, Å. (2001). Ljuv musik och öronproppar: om hörsel, musik och hörselskador. Stockholm: Prevent i samarbete med Kungl. Musikaliska akad.
Prevent (2004). Ljud och oljud för utbildning och praktisk bullerbekämpning. Stockholm: Prevent.

Se även
Arbetsplatsens utformning, Bevakningslokaler, Företagshälsovård, Graviditet och amning, Stress


Andra som läste detta läste även
Påföljder
Alkohol och droger
Arbetsmiljöverkets författningssamling
MTO
Graviditet och amning