Kameraövervakning

Kameraövervakning upprättas på allt fler platser i samhället. I arbetslivet är argumentet för kameraövervakning ofta att det kan förebygga bl.a. hot och våld.

Reglering
Den 1 juli 2013 trädde en ny lag (SFS 2013:460) om kameraövervakning (KÖL) i kraft som ersatte regler om övervakning som tidigare återfanns i lagen om allmän kameraövervakning respektive personuppgiftslagen. Enbart mindre ändringar har genomförts i samband med detta.

Den nya lagen fastställer att alla kameraövervakning ska utgå från en avvägning mellan nyttan med övervakningen och den personliga integriteten (1 §). All kameraövervakning ska som grundregel annonseras genom skyltning eller på annat sätt och om det inte är självklart ska det även framgå vem som är ansvarig för övervakningen (25 §).

Olika grundregler gäller beroende om allmänheten har tillträde till platsen som ska övervakas eller inte. Dessa beskrivs nedan. Notera att det finns en mängd undantag från dessa grundregler i 10 och 11 §§.

Platser dit allmänheten har tillträde
För att övervaka platser dit allmänheten har tillträde krävs som grundregel ett särskilt tillstånd från länsstyrelsen i det län där övervakningen ska ske (8 §) innan övervakningen påbörjas. I ansökan ska det bl.a. framgå varför övervakningen är nödvändig, vilken utrustning som ska användas, var den ska placeras och vilket område som ska övervakas (17 §). Om platsen som ska övervakas även är en arbetsplats ska skyddsombudets, skyddskommitténs eller fackets yttrande lämnas in tillsammans med ansökan (17 §).

Följande platser får dock övervakas utan att ansöka om tillstånd förutsatt att den som är ansvarig för övervakningen istället anmält den skriftligt (21 §) till länsstyrelsen i det län som övervakningen sker och syftet är att förebygga brott:

  • Banklokaler och uttagsautomater (motsvarande) – om kameran är fast monterad med fast optik och ljudupptagning enbart sker vid brottsmisstankar (12 §).
  • Butikslokaler – om kameran är fast monterad med fast optik och en skriftlig överenskommelse ingåtts mellan den övervakningsansvarige och skyddsombud, skyddskommittén eller facket. För ljudupptagning räcker det inte med anmälan utan då krävs ett tillstånd. Omklädningsrum, provhytter och toaletter får aldrig övervakas (13 §)
  • Tunnelbanevagn eller tunnelbanestation – om kameran är fast monterad med fast optik. För ljudupptagning räcker det inte med anmälan utan då krävs ett tillstånd (14 §).
  • Parkeringshus – för ljudupptagning räcker det inte med anmälan utan då krävs ett tillstånd (15 §).

Platser dit allmänheten inte har tillträde
För kameraövervakning på arbetsplatser dit allmänheten inte har tillträde krävs inget tillstånd. Övervakningen får dock endast ske om någon av följande regler är uppfyllda:

  • Den som ska övervakas har samtyckt till övervakningen (22 §).
  • Utan samtycke om
    – övervakningen behövs för att förebygga, avslöja eller utreda brott, förhindra olyckor eller andra berättigade ändamål och
    – övervakningsintresset väger tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad (23 §).

Risker
Det finns risk för att inspelat material från kameraövervakning används av obehöriga för att studera t.ex. bevakningsrutiner eller av andra på sätt som kan kränka den personliga integriteten. Därför kan det finnas anledning för bevakningsföretag och företrädare för dess anställda att undersöka under vilka omständigheter en kund har upprättat kameraövervakning av en plats där ett bevakningsuppdrag ska utföras.

Att tänka på vid arbetsplatsövervakning
I förarbetena till nya lagen påpekas kravet på förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen (MBL 11 §) och skyldigheten att underrätta skyddsombud enligt arbetsmiljölagen om sådana viktiga förändringar i arbetsmiljön (AML 6:4) som övervakning innebär.

Datainspektionen har i vägledande beslut om lagtolkningen i samband med kameraövervakning på en arbetsplats slagit fast att förekomsten av samförstånd med de anställdas fackliga företrädare har betydelse för bedömningen av om övervakningen är integritetskränkande.

För att göra integritetsskyddet tydligt bör en överenskommelse träffas mellan parterna som reglerar

  • syftet med övervakningen
  • hur bilder lagras (låst utrymme)
  • hur länge materialet sparas (i regel högst en månad)
  • under vilka förutsättningar någon får se bilderna (brottsmisstanke)
  • vilka som får se bilderna (tillsammans facklig företrädare)
  • omfattningen av information till de anställda m.m.

Kontakta Datainspektionen för tips och vägledning om formaliteterna kring kameraövervakning.

Positioneringsteknik i arbetslivet
Observera att data om var en anställd befinner sig som samlas in och sparas med hjälp av positioneringsteknik, t.ex. GPS, faller under personuppgiftslagen. Här gäller omfattande bestämmelser, exempelvis:

  • Det ska framgå vem som är ansvarig för uppgifterna.
  • Övervakningen får ske enbart efter en intresseavvägning.
  • Övervakningen ska ha ett dokumenterat och godtagbart syfte.
  • Uppgifterna får inte sparas längre tid än nödvändigt.
  • Uppgifterna ska skyddas från obehörig åtkomst.
  • Anställda ska informeras om övervakningen (Datainspektionen, 2011).

Källor och mer information
Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap. 4 §
Datainspektionen (2011) Faktablad: Positioneringsteknik i arbetslivet.
www.datainspektionen > Lagar & regler > Personuppgiftslagen > Positioneringsteknik
Datainspektionen www.datainspektionen.se
Kameraövervakningslag (SFS 2013:460)
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Länsstyrelserna http://www.lansstyrelsen.se


Andra som läste detta läste även
Inspektion
Skyddskommitté
Brandskydd
Arbetsmiljölagen
Kris &- stressreaktion