Målstyrning

Målstyrning (engelskans Management by objectives, MBO) formulerades redan 1955 av Drucker. Principen för målstyrning är att ett företags högsta ledning sätter upp mål och tilldelar resurser. Övriga delar av verksamheten får sedan verkställa målen men utan att ledningen styr valet av tillvägagångsätt (Lundquist, 1992).

Regleringar
Att arbeta med mål är ett indirekt krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Arbetsgivaren ska enligt 5 § se till att det finns policyer, mål och rutiner. Dessa ska dessutom dokumenteras och följas upp.

Den övergripande arbetsmiljöpolicyn är ett dokument som dels innehåller de övergripande målen för arbetsmiljöarbetet, dels en allmän beskrivning av på vilket sätt arbetsmiljöarbetet ska genomföras i företaget.

Företaget ska också upprätta handlingsplaner t.ex. för riskförebyggande åtgärder som inte är i akut behov att bli utförda (10 §). Av planerna ska det framgå när en åtgärd ska vara genomförd och vem som ska se till att det blir gjort.

Mål och handlingsplaner krävs också av annan lagstiftning, t.ex. jämställdhetsplan. Ibland är ett måldokument en förutsättning för att uppfylla en viss certifiering. Mål kan dessutom vara användbart när man formulerar i policyer för t.ex. droger, mångfald och trafiksäkerhet.

Framgångsfaktorer
Målstyrning har i likhet med många andra management-metoder varit föremål för kritik (se exempelvis Ekvall, 1990; Rombach, 1991). Förutsättning för att målstyrning ska fungera menar kritikerna är:

  • Målen måste vara tydliga (Ekvall, 1990).
  • Anställda ska medverka och har inflytande över målformuleringsarbetet.
  • Resultaten bör mätas, följas upp och återkopplas till alla inblandade.
  • Måluppfyllnad ska belönas på något sätt.
  • Ledningen måste aktivt stödja målen (Rombach, 1991).

Målstyrning i praktiken
Med enkla målformuleringar och ett bra styrsystem blir det relativt enkelt för ett bevakningsföretag att tillsammans med de fackliga organisationerna bestämma hur det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM, ska fungera.

SAM bedrivs ofta på två “nivåer”. Av högsta ledningen, oftast VD tillsammans med en ledningsgrupp och av medarbetare lokalt i driften. Det är grundstrukturen, även om nivåerna ofta “går i” varandra. Följande exempel på målstyrning är beprövat och kan användas som en utgångspunkt.

Ledningsnivå
Ledningen fastställer och/eller uppdaterar inför kommande verksamhetsår

Under verksamhetsåret ser ledningen till att det lokala arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt de fastställda rutinerna. Det sker lämpligen i skyddskommittén.

Skyddskommitténs rapporter om sjukfrånvaro m.m. som krävs enligt föreskrifterna om SAM, följs löpande (ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet).

För att få överblick kan ledningen t.ex. använda färgbeteckningar för arbetsmiljöarbetet i företagets lokala enheter (driftområden, kostnadsställen).

SAM pågår (även om vissa brister kan finnas)
SAM påbörjat (t.ex. riskbedömningar)
SAM ej påbörjat/finns ej

Ett mål för ett verksamhetsår kan vara att alla gula ska bli gröna, att alla röda ska bli gula.

Uppföljning
I slutet av verksamhetsåret följs det övergripande arbetet upp. Följande frågor besvaras:

Svaren på frågorna ger grunden för de beslut som ledningen ska fatta inför kommande verksamhetsår (se ovan) och cykeln börjar om.

Lokal nivå
På den lokala nivån bedrivs SAM i enlighet med ledningens beslutade rutiner. Berörda medarbetare har rätt till utbildning för sina uppgifter. Det lokala arbetet ska ske i samråd med ledningen samt mellan lokala chefer och lokalt skyddsombud. Arbetet kan i korthet bedrivas så här:

  • Planera arbetet och samla in information. Avgränsa vad som ska undersökas. Prioritera alltid nya bevakningsobjekt och där större förändringar planeras.
  • Identifiera riskkällor. Se Riskidentifiering.
  • Analysera riskerna. Bedöm sannolikhet och konsekvens. Klassificera riskerna och utvärdera de därefter mot fastställda riskkriterier.
  • Kontrollera att det finns skriftliga instruktioner för riskabla arbetsmoment.
  • Åtgärda allvarliga risker direkt. För övriga ska handlingsplan upprättas - Se Handlingsplan och Riskförebygga.
  • Följ upp handlingsplanen.

Regelbunden rapportering sker till ledningen och/eller skyddskommittén om hur bestämda rutiner följs lokalt, inklusive förslag om ändringar och måluppfyllelse.

Källor och mer information
Drucker, P.F. (1999[1955]). The practice of management. (New ed.) Oxford: Butterworth-Heinemann.
Lundquist, L. (1992). ”Målstyrning” i Jan Moen (red.) Kommunal uppslagsbok Stockholm: Bra Böcker
Ekvall, G. (1990). Idéer organisationsklimat och ledningsfilosofi Lund: Studentlitteratur
Rombach, B. (1991). Det går inte att styra med mål! Lund: Studentlitteratur.

Se även
Arbetsmiljöpolicy, Checklista, Handlingsplan, Målformulering, Policy, Riskbedömning, Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)


Andra som läste detta läste även
Skyddskommitté
Målformulering
Arbetsgivare
Handlingsplan
Arbetsmiljöpolicy