Medbestämmandelagen MBL

Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, oftast kallad MBL utgör arbetsrättens kärna. Lagen sätter ramverket för hur förhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare, så som anställningsvillkor och lön ska bestämmas.

Viktiga regler
MBL tar upp viktiga regler så som

MBL i korthet
Delar av MBL är dispositiv. Det innebär att det är möjligt att genom kollektivavtal förhandla om avvikelser till vissa paragrafer (4 §). Flera av bestämmelserna innehåller även undantag till exempel då synnerliga skäl föreligger. Utan hänsyn till att vissa bestämmelser alltså kan avtalas bort eller att andra avvikelser kan vara aktuella, följer nedan en kort beskrivning av lagens centrala bestämmelser:

10 § reglerar att både den fackliga organisationen och arbetsgivaren har rätt att förhandla. Arbetsgivaren har rätt att själv förhandla eller företrädas av sin arbetsgivarorganisation. Enskilda arbetstagare har ingen individuell förhandlingsrätt utan kan endast representeras av facket.

11 § fastställer att en arbetsgivare är skyldig att förhandla med facket innan denne beslutar om viktiga förändringar.

12 § innebär att arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket innan denne fattar beslut som berör en av deras medlemmar.

13 § innebär att arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket innan denne fattar beslut som berör en av deras medlemmar, även om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal.

14 § reglerar att förhandling med facket först ska ske lokalt på arbetsplatsen innan en fråga lyfts till central förhandling.

15 § reglerar skyldigheten att delta vid förhandling när man är kallad och, om det behövs, lägga fram ett motiverat förslag till lösning av förhandlingsfrågan.

18 § förbjuder någon av parterna att åberopa en skriftlig handling utan att kunna visa upp den för motparten.

19 § tvingar en arbetsgivare att fortlöpande informera den som facket utsett (19b §) om verksamhetens organisation, planering och utveckling, ekonomi och budget och riktlinjer för personalpolitiken. Det gäller även om arbetsgivaren inte är bundet av kollektivavtal (19a §)

21 § ger båda parter rätt att kalla till förhandling om tystnadsplikt för den andre parten. Om avtal om tystnadsplikt upprättas får dock enligt 22 § den som är belagd med tystnadsplikt föra informationen vidare till någon annan styrelseledamot inom sin organisation. Överlappning mellan AML och MBL Arbetsmiljölagen (AML) och MBL överlappar varandra. MBL ger de anställda inflytande över arbetsgivarens verksamhet i stort samtidigt som AML ger anställda och skyddsombud inflytande över arbetsmiljön. Se Rutiner för AML och MBL i SAM.

Källor och mer information
Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Se även
Arbetsmiljölagen, Kollektivavtal, Rutiner för AML och MBL i SAM


Andra som läste detta läste även
Rutiner för AML och MBL i SAM
Arbetsmiljölagen
Kollektivavtal
Arbetsgivare
Påföljder