Riskförebygga

Med att riskförebygga menas här det praktiska arbetet med att åtgärda risker som i BYA:s 6-stegsmetod (Bron et al, 2014) för riskhantering i bevakningsbranschen motsvaras av det femte steget ”Föreslå åtgärder och värdera effekter” samt därefter ”Upprätta en handlingsplan och genomför åtgärder”. Ett annat uttryck för riskförebyggande är riskbehandling.

Riskförebyggandet följer på den riskvärdering som gjorts. När man värderar vad man ska göra åt en risk finns fyra möjliga utfall (Dorfman, 2007):

  • Eliminera – ta bort risken helt.
  • Reducera – vidta åtgärder som minskar sannolikheten eller begränsar konsekvensen av en risk.
  • Acceptera – vidta inte någon åtgärd alls för att förebygga risken.
  • Överföra – lägg ut risken på någon annan eller dela den med någon annan aktör.

En riskbedömning visar ofta att den mest effektiva riskförebyggande åtgärden är att ta bort riskkällan eller att inte utföra arbetsuppgiften. Där det inte är möjligt ska en skyddsåtgärd väljas som skapar en eller flera barriärer mellan arbetstagaren och riskkällan. En barriär ska fånga upp en riskkälla och minimera risken. Se Barriär.

Ju närmare riskkällan barriären placeras desto bättre. Där skyddar den i regel ett större antal arbetstagare. Det kan t.ex. vara en barriär som ändrar riskkällan. I sista hand ska barriären placeras nära eller till och med på arbetstagaren. Personlig skyddsutrustning ska alltid vara det sista alternativet vid valet av riskförebyggande åtgärd (AFS 2001:3, 5 §).


Figur 1.

Val av skyddsåtgärder Valet av barriärer ska ske med en helhetssyn på orsakssammanhangen, d.v.s. med ett s.k. MTO-perspektiv (Människa, Teknik och Organisation). Det innebär att barriärerna inriktas mot riskkällor i arbetstagarens (människans) kunskap om ett arbetsmoment, i utrustningen (tekniken) samt i regler, instruktioner och kontroll (organisationen).

Haddons matris och tio strategier
Människa, teknik och organisation samspelar vanligen när en risk uppstår. Valet av barriärer kan underlättas genom att försöka betrakta samspelet i ett tidsperspektiv. Det kan ske med hjälp av Haddons matris och tio strategier, se Haddons matris samt Haddons tio riskstrategier.

Granska alltid val av barriärer genom att tänka igenom vilka effekter de kan få på sannolikhet och/eller konsekvens, om de behöver kompletteras med andra och om någon av dem kan skapa nya problem. Fastställ också vem som ska ha ansvar för att en åtgärd blir utförd och när den ska vara genomförd. Den person som får uppgiften ska ha tillräckliga befogenheter och resurser.

De risker som inte åtgärdas omedelbart bör dokumenteras i en handlingsplan. Av planen bör framgå vilken åtgärd som ska vidtas, när den ska vara klar och vem som är ansvarig för att det blir gjort (Hellberg & Tägtström, (red:er), 2014, sid. 71).

Källor och mer information
Dorfman, M. S. (2007). Introduction to Risk Management and Insurance (9 ed.). Englewood Cliffs, N.J: Prentice Hall
Hellberg A. & Tägtström M. (red:er) (2014), Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö:Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig på Internet: www.av.se > Arbetsmiljöarbete och inspektioner > Publikationer > Böcker
Bron, M., Östergren, N. & Jarnefjord, U. (2014), Riskhantering i arbetsmiljön, Solna: Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA)

Se även
Barriär, Haddons matris, MTO, Riskbedömning, Riskuppföljning


Andra som läste detta läste även
Haddons matris
Barriär
Haddons tio riskstrategier
Alkohol och droger
Riskbedömning