Riskhantering

Riskhantering är ett samlingsnamn för hela processen med att identifiera, klassa, värdera, åtgärda och följa upp risker i en verksamhet.

Ett exempel på riskhantering är att tillämpa de sex stegen i BYAs riskhanteringsmetod (Bron et al, 2014).

Riskhantering är alltså i vid mening de aktiviteter och rutiner i ett företag (eller organisation) som är avsedda att hantera de risker och möjliga skador som organisationen kan vålla eller drabbas av. Det innebär att riskhantering kan sägas vara ett bevakningsföretags kärnverksamhet – i dubbel mening. Att hantera sina egna risker bra ökar förutsättningarna att hantera kundernas.

Riskhantering i arbetsmiljön
Riskhanteringen av arbetsmiljön fokuserar på de risker och möjliga skador som företagets medarbetare kan utsättas för. Arbetsgivaren är skyldig att upprätthålla en planmässig riskhantering. Det regleras bl.a. i arbetsmiljölagen 3:3 och i AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete 8, 11 §§. Själva riskhanteringsprocessen illustreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet genom en omarbetning av den så kallade Demingcykeln:

Modellen har samma funktion som BYA:s 6-stegsmeod för riskhantering (Bron et al, 2014) nämligen att underlätta den systematiska process som det innebär att arbeta med arbetsmiljöfrågor.

Riskhantering av arbetsmiljön ska omfatta hela processen från regelbunden riskbedömning (undersökning av arbetsförhållandena, riskanalys och riskvärdering) till riskförebyggande åtgärder och uppföljning av vidtagna åtgärder. Arbetstagarna är skyldiga att delta i arbetsmiljöarbetet. I praktiken är arbetstagarnas engagemang en förutsättning för att riskhanteringen ska bli effektiv. Se Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Riskhanteringens framgångsfaktorer Riskhanteringen ska så långt möjligt förhindra ohälsa och olycksfall. Den ska också – som arbetsmiljölagstiftningen gör - utgå från en helhetssyn på människan. Teknik, arbetsinnehåll och arbetsorganisation påverkar människan fysiskt, psykiskt och socialt. Dessutom uppstår risker ofta i ett samspel mellan människa, teknik och organisation. Se MTO.

Arbetet med riskhantering ska vara förebyggande. Det underlättas av tydliga och positiva mål. Det mest uppenbara målet är att förebygga ohälsa och olycksfall. Men ett sådant synsätt tar inte alltid riskhanteringens alla inneboende möjligheter till vara. En mer fruktbar målsättning kan vara att höja medarbetarnas hela livskvalitet. Det kan ske med åtgärder på arbetsplatsen mot missbruk, mobbning och stress samt insatser för mångfald, mer motion, goda matvanor och social gemenskap. Se Målformulering och Målstyrning.

Riskhanteringsterminologi
Det finns ingen fast definition för riskhantering. I det dagliga riskhanteringsarbetet används oftast termer från det systematiska arbetsmiljöarbetet, från BYA:s riskhantering för bevakning eller från standarder inom riskhanteringsområdet. I tabellen nedan redovisas hur dessa termer förhåller sig till varandra.

I kolumnen finns den internationella och mycket breda ISO-standarden för riskhantering; Riskhantering – Principer och riktlinjer (ISO 31000:2009, IDT). Standarden täcker all form av riskhantering oberoende av riskens karaktär, verksamhet eller organisation.

Källor och mer information
Bron, M., Östergren, N. & Jarnefjord, U. (2014), Riskhantering i arbetsmiljön, Solna: Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA)
Östergren, N. & Jarnefjord, U. (2009). Verktyg: riskhantering : bevakning. (1. uppl.) Solna: Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (BYA).
Davidsson, G. & Anderzén, I. (2008). Riskbedömningar: idéer och fakta. (1. uppl.) Stockholm: Prevent.

Se även
Checklista, MTO, Olycksutredning, Riskanalys, Riskbedömning, Riskförebygga, Riskidentifiering, Riskklassning, Riskkälla, Riskuppföljning, Riskutvärdering, Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM)


Andra som läste detta läste även
Riskbedömning
Riskklassning
Riskanalys
Risk
MTO