Stress

Begreppet stress kan ha flera olika betydelser. Nationalencyklopedin definierar stress som ”anpassningar i kroppens funktioner som utlöses av fysiska eller psykiska påfrestningar, stressorer (stressfaktorer)”. Stress kan även beskrivas som den påfrestning som vi utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad vi kan och förmår. Stressreaktionerna förstärks om förväntningarna dessutom är motstridiga. Stress uppstår även akut vid plötsliga kriser. Se Kris - stressreaktion.

Stressorer
Stressorer kan delas in psykologiska och fysiologiska (Osvalder & Ulfengren, 2010). Till den förstnämnda hör exempelvis hög arbetsbelastning, hot och hemförhållanden. Exempel på den senare kan vara trötthet, hunger och buller.

Positiv och negativ stress
Thylefors (2010) beskriver positiv stress som en situation där individen bedömer sin möjlighet att klara av den som god. Negativ stress uppstår när individen tolkar kraven som att de överstiger dennes förmågor. Vid akut livshotande situationer reagerar människan med ett kort maxpådrag som utlöser en kamp-eller-flykt reaktion (Sandahl, 2006).

Polishögskolan (2005) illustrerar i sitt utbildningsmaterial för nationell bastaktik relationen mellan press, tolkning och stress i något som populärt kallas för stresskonen. Den visar hur tolkningen av stimuli (stressorer) kan endera leda till ökad eller minskad prestationsförmåga.

Press – Tolkning – Stress

Väktararbetet kan upplevas som stressigt om arbetsuppgifterna blir för många för den tid som är tillgänglig. Många bevakningsuppdrag uppstår snabbt. Andra förändras över tidens gång. Tyvärr saknas ibland bra uppdaterade instruktioner och mål. Det kan påverka det egna handlingsutrymmet negativt, skapa osäkerhet och även dålig kvalitet på bevakningen. Allt detta påverkar den upplevda stressen.

Det finns också faktorer i väktararbetet som orsakar stress utan att något har hänt. Stressreaktioner kan komma smygande t.ex. i ensamarbete, där en känsla av isolering och osäkerhet kan växa fram. Arbete i hotfulla miljöer medför ofta en medvetenhet om risken för våld som i längden kan få skadliga följder.

Långsiktigt alstras stress både av för högt och av för lågt ställda krav – alltså både när arbetet blir alltför intensivt och vid understimulans/monotoni.

Stressvarning
Det här avsnittet är en vägledning till bättre uppmärksamhet på tidiga reaktioner av stress i arbetet och till några tänkbara motåtgärder. Stressvarning råder när

  • arbetets krav är för höga eller för låga
  • möjligheterna att påverka arbetet är dåliga
  • stödet från omgivningen brister.

Stressreaktioner
Symptomen vid en stressreaktion kan vara både kroppsliga, känslomässiga (Sandahl, 2006) och sociala.

Kroppsliga stressreaktioner kan vara

  • huvudvärk
  • hjärtklappning
  • kroniskt förhöjt blodtryck (kan leda till hjärtkärlsjukdom)
  • muskelspänningar
  • nedsatt muskelkraft
  • matsmältningsproblem
  • försämrat immunförsvar med ökad infektionskänslighet
  • s.k. tunnelseende.

Stressreaktioner kan vara känslomässiga och ta sig uttryck som

  • utmattning
  • trötthet
  • ängslan
  • rädsla
  • vrede
  • retlighet
  • fientlighet
  • glömska.

Sociala reaktioner av stress är t.ex.

  • bristande överblick
  • dålig bedömningsförmåga
  • svårigheter att fatta beslut
  • missbruk (rökning, alkohol och andra droger).

Långvarig stress, som inte heller bearbetas, kan leda till:

  • tillstånd av hjälplöshet
  • hopplöshet
  • glömska
  • irritation
  • extrem trötthet.

Undersök arbetsplatsstressen
Metoder genom vilka arbetsplatsstress kan upptäckas är bl.a.

  • enkäter
  • intervjuer
  • skyddsronder
  • arbetsplatsmöten
  • utvecklingssamtal
  • granskning av de enskilda arbetsplatserna
  • medicinska kontroller
  • mätningar och undersökningar av arbetsmiljöförhållandena.

Förebygga stress
Lagom avvägning mellan krav, kontroll och stöd kan sannolikt minimera risken för stressreaktioner genom att det tar hänsyn till kända psykosociala framgångsfaktorer (Thylefors, 2010).

Chefer/arbetsledare är några av nyckelpersonerna i förebyggandet av stress i arbetet. De bestämmer över arbetsförhållanden som kan orsaka andras stress. De kan själva vara både tidspressade och klämda mellan företagsledningens och arbetstagarnas förväntningar. I kraft av positionen har chefer/arbetsledare förutsättningar för att tidigt upptäcka reaktioner av stress.

Konkreta åtgärder i den dagliga verksamheten kan vara

  • arbetsrotation
  • kamratträffar och regelbundna kontakter
  • friskvård
  • utbildning
  • möjlighet till medverkan i planeringen av arbetet
  • utrymme för mer långsiktiga lösningar
  • bekräftelse från arbetsledningen.

Arbetsledare och chefer behöver ge ett värderande stöd för att arbetstagare ska veta om förväntningar och krav är uppfyllda. Konstruktiv kritik ger utveckling i arbetet. Känslomässigt stöd behövs också.

För att förebygga stress är det också viktigt med handlingsutrymme, socialt stöd och återhämtning. Inflytande och kontroll över det egna arbetet är också medel för att hantera stress.

Dubbelbemanning är en verkningsfull åtgärd, men för många arbetsgivare en sällan möjlig lösning.

Eget ansvar
En bevakningsanställd har ansvar för att så gott det går organisera sitt arbete inom de ramar som finns. För den som kan påverka utförandet av arbetet kan pressen under vissa förutsättningar i stället bli stimulerande. Kraven i arbetet och möjligheten att själv planera arbetsuppgifterna kan alltså avgöra om reaktionen blir positiv eller negativ. Samtidigt är det viktigt att vara lyhörd för sina egna reaktioner och säga ifrån när symptom på stress börjar visa sig.

Arbetstagarens möjligheter att förebygga och bearbeta stress är bl.a. beroende av

  • variationen i arbetsuppgifter och arbetsrotation
  • arbetstiden
  • inflytandet över arbetsförhållandena
  • förekomsten av konstruktiv kritik
  • riskerna för att utsättas för våld eller hot
  • hans/hennes utbildning i konflikthantering
  • företagets krishantering
  • bemanningen av uppdrag.

Vila
Möjlighet till återhämtning, i form av motion, god sömn och pauser, minskar påfrestningen. Övertidsarbete en kort period är sällan en riskfaktor men om arbetet ständigt kräver övertid blir det en farlig stressfaktor (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010).

Stressupplevelser motverkas av den självkänsla som kompetensutveckling och träning i arbetsuppgifterna ger.

Källor och mer information
Arbetsmiljöverket www.av.se > Hälsa och säkerhet > Psykiskt ohälsa, stress, hot och våld > Stress
Blomkvist, V. & Skoglund, K. (2009). Arbetsrelaterad stress: handledning för det systematiska arbetsmiljöarbetet. (2. uppl.) Stockholm: Prevent.
Kecklund, G., Ingre, M. & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet: en uppdatering av aktuell forskning. Stockholm: Stressforskningsinstitutet.
Levi, L. (1997). Stress och hälsa. (Omarb. uppl.) Stockholm: Skandia. www.lennartlevi.se > Publikationer > Stress och hälsa
Osvalder, A-L. & Ulfvengren, P. (2010). Människa – tekniksystem. I: M. Bohgard, S. Karlsson, E. Lovén, L-Å. Mikaelsson, L. Mårtensson, A-L. Osvalder, L. Rose, P, Ulfvengren (Red), Arbete och teknik på människans villkor (ss. 358-410). Stockholm: Prevent.
Polishögskolan (2005). Nationell bastaktik: utbildningsmaterial (s. 31-31). Solna: Polishögskolan.
Prevent (2008). Stress i arbetslivet. (1. uppl.) Stockholm: Prevent.
Sandahl, F. P. (2006). Utbildning i stressperspektiv I: Lindholm, M. (Red), Pedagogiska grunder (ss. 199-215). Stockholm: Försvarsmakten.
Stress. Nationalencyklopedin (2011). http://www.ne.se/lang/stress, hämtad 2013-08-07.
Stressforskningsinstitutet www.psykosocialmedicin.se
Thylefors, I. (2010). Psykosocial arbetsmiljö I: M. Bohgard, S. Karlsson, E. Lovén, L-Å. Mikaelsson, L. Mårtensson, A-L. Osvalder, L. Rose, P, Ulfvengren (Red), Arbete och teknik på människans villkor (s.33f). Stockholm: Prevent.

Se även
Kris &- stressreaktion, Skift- och nattarbete


Andra som läste detta läste även
Alkohol och droger
Arbetsledare
Arbetsgivare
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Påföljder