Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Arbetsmiljölagen (3:2a) föreskriver att arbetsgivaren ska planera och bedriva sin verksamhet på ett systematiskt sätt så att arbetsmiljön uppfyller kraven i lagar och förordningar:

Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras.”

Arbetsmiljöverket (AV) ger närmare anvisningar om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i AFS 2001:1. I det här avsnittet beskrivs SAM övergripande.

Regleringar
Föreskriften om SAM är en av de mest centrala regelsamlingarna bland Arbetsmiljöverkets författningar. Den kan läsas som en metodbeskrivning av hur planering, ledning och kontroll av arbetsmiljöarbetet ska gå till. Kreativa företag har utvecklat SAM till att bli en naturlig del av ledningsfrågorna.

SAM-föreskriften innehåller bl.a. bestämmelser och råd om hur arbetsgivaren metodiskt ska planera, leda och kontrollera arbetsmiljöarbetet. Det ska ske i samverkan med arbetstagare, skyddsombud och skyddskommitté.

En viktig del av SAM är därför att arbetsgivare och arbetstagare ska komma överens om mål och principer för hur arbetsmiljön ska vara (AFS 2001:1 4 §). Målen ska skrivas ner i en övergripande arbetsmiljöpolicy som ska ta upp alla de fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. I bevakningsbranschen bör policyn även innehålla en trafiksäkerhetspolicy.

Arbetsmiljöverket publicerar även en handbok med råd och anvisningar för hur man praktiskt bör gå tillväga för att utföra ett systematiskt arbetsmiljöarbete (Hellberg & Tägtström, (red:er), 2014, sid 14). Enligt denna bör ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivas som en kontinuerlig process (figur 1) bestående av de fyra faserna: undersökning, riskbedömning, åtgärder och kontroll.

Undersökning
I den första fasen ska arbetsgivaren undersöka om det finns brister i arbetsmiljön. Se Riskidentifiering.



Figur 1. Illustrationen visar de fyra steg som bör ingå i ett systematiskt arbetsmiljöarbete (Hellberg, 2010).

Som stöd kan man använda sig av checklistor, intern kompetens och inhyrda experter (Hellberg, 2010 , s. 13). Undersökningen bör utgå från ett så kallat MTO-perspektiv där man strävar efter att kartlägga riskkällor i samspelet mellan människa, teknik och organisation. Se Checklista, Företagshälsovård, MTO.

Undersökningar av arbetsmiljön ska ske så ofta att det står klart vilka risker som finns och vad som behöver åtgärdas. Inför ändringar av arbetsförhållanden ska det ske en riskbedömning av arbetsmiljön.

När SAM fungerar sker en stor del av undersökningsarbetet automatiskt, d.v.s. genom att arbetsmiljöaspekten finns med i och påverkar alla beslut i verksamheten.

Riskbedömning
Baserat på svaren från en undersökning kan riskkällorna identifieras. Vanligtvis klassas riskerna utifrån tre nivåer; låg, förhöjd respektive hög risk. Vid bedömningen av risken tas hänsyn till både sannolikheten att risken realiserar såväl som riskens allvarlighet eller konsekvens. Genom att värdera och kategorisera riskerna blir det enklare att bestämma vilka risker som måste åtgärdas omedelbart, vilka som kan åtgärdas på sikt och vilka som man kanske blir tvungen att acceptera. Se Riskbedömning.

Åtgärder
När det gäller val av åtgärd tillämpas olika barriärer och skyddsmetoder. Som stöd används med fördel Haddons matris och strategier.

De risker som inte åtgärdas omedelbart bör dokumenteras i en handlingsplan. Av planen bör framgå vilken åtgärd som ska vidtas, när den ska vara klar och vem som är ansvarig för att det blir gjort (Hellberg & Tägtström, (red:er), 2014, sid 71). Se Haddons matris, Handlingsplan.

Kontroll och uppföljning
Regelbundna kontroller bör göras och åtgärderna i handlingsplanen bockas av. I denna fas ingår även att kontrollera att åtgärderna i handlingsplanen verkligen vidtagits, att de gett avsedd verkan och (Hellberg & Tägtström, (red:er), 2014, sid 76) inte skapat nya arbetsmiljöproblem.

Exempel på nya problem är införandet av skyddsutrustning så som skyddsväst eller överfallslarm eller dubbelbemanning. Bärande av skyddsväst kan leda till hygieniska besvär på grund av värme samt ergonomiska skador. Överfallslarm kan orsaka en osäkerhet kring hur det ska användas. Dubbelbemanning kan leda till att personalen tar större (onödiga) risker.

Eftersom SAM är en process fortgår ständigt alla fyra faserna.

Källor och mer information
Arbetsmiljölagen (1977:1160) 6 kap. 6 a §
Arbetsmiljöverkets föreskrift; Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)
Arbetsmiljöverket (2002). Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress. (1. uppl.) Solna: Arbetsmiljöverket. www.av.se > Publikationer > Böcker
Arbetsmiljöverket (u.å.) A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten (ADI 575) Solna: Arbetsmiljöverket. www.av.se > Publikationer > Broschyrer
Hellberg A. & Tägtström M. (red:er) (2014), Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö:Vägledning till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), Stockholm: Arbetsmiljöverket. Tillgänglig på Internet: www.av.se > Arbetsmiljöarbete och inspektioner > Publikationer > Böcker
Frostberg, C. (2005). Arbetsmiljöansvar och straffansvar: två helt olika saker. (4. uppl.) Solna: Arbetsmiljöverket. www.av.se > Publikationer > Böcker
Siöcrona, C. (2007). Systematiskt arbetsmiljöarbete: en del i verksamheten. (1. uppl.) Solna: Arbetsmiljöverket.

Se även
Arbetsmiljöpolicy, Barriär, Checklista, Företagshälsovård, Haddons matris, Haddons tio riskstrategier,Handlingsplan, Lagar och regler, Målstyrning, Riskbedömning, Riskhantering, Rutin, Rutiner för AML och MBL i SAM, Skyddskommitté, Skyddsrond, Uppgiftsfördelning


Andra som läste detta läste även
Skyddskommitté
Alkohol och droger
Rutin
Handlingsplan
Checklista