Våld och hot

Bevakningsföretagens uppgift är att skapa trygghet åt kunderna. Det innebär t.ex. vid värdetransporter och personskydd att befinna sig mellan de kriminella och tillgången som ska skyddas.

Uppdrag utförs också direkt bland allmänheten, t.ex. av butikskontrollanter och ordningsvakter. Det innebär ofta att konfrontera personer – många av dem drogade.

Våld i samband med värdetransporter skapar de största tidningsrubrikerna. I medierna är det ingen nyhet att nära 50 000 personer grips varje år misstänkta för stöld/snatteri i butik. Gripandet och väntan på polis kan utgöra allvarliga riskmoment.

En anställd i ett modernt bevakningsföretag förväntas därför vara expert på att förebygga våld och hot mot sig själv, mot andra och mot andras egendom – och att hantera de incidenter som trots allt inträffar.

Detta misslyckas ibland. Därför ska arbetsmiljöarbetet mot våld och hot vara en del av vardagen för en bevakningsanställd.

Trots ett förebyggande arbete, utbildning och en professionell attityd kan förekomsten av våld och hot för vissa arbetstagare medföra en daglig oro och en anspänning som inte upphör när ett arbetspass är slut. Det kan bidra till sjukdomsalstrande stress.

Det är viktigt att stressymptom hos arbetstagarna upptäcks i tid, att ensamarbete undviks och att det finns bra möjligheter till återhämtning. I en bransch med många korttidsanställda och snabba omställningar finns risk för att både förebyggande och efterhjälpande insatser i samband med våld och hot blir försummade.

Regleringar
Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) beskriver vilka krav som ställs på bevakningsföretaget.

Utreda och dokumentera risker
Enligt bestämmelserna ska arbetsgivaren

  • ta reda på om och i så fall vilka risker för våld som finns i arbetet (2 §)
  • förebygga risker så långt som möjligt (3 §)
  • dokumentera alla fall av hot eller våld (10 §)
  • ta fram rutiner för att hjälpa och stödja personal som utsatts hot eller våld (11 §).

Allt våld och hot ska dokumenteras. Det kan ske inom ramen för företagets tillbudsrapportering, arbetsskadeanmälningar m.m. Det viktiga är att dokumentationen läggs till grund för förändring, som en del i SAM. Allvarliga olyckor och tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket.

Den som drabbats av våld och hot behöver hjälp att bearbeta detta, såväl fysiskt som psykiskt. Se Första hjälpen – krisstöd och Incident- och krisberedskap. Företagshälsovården är en resurs i sammanhanget. Även försäkringsbolag erbjuder krisstöd.

Arbetsplatsens utformning
Arbetsplatsens ska vidare konstrueras med sådant

  • mekaniskt och
  • tekniskt skydd

att risker så långt som möjligt minimeras (6 §).

Kunden har ett ansvar för lokaler som bevakningspersonalen ska vistas i och använda. Men det minskar inte bevakningsföretagets ansvar för sin personal. Se Kundens arbetsmiljöansvar. Kontrollera t.ex. följande:

  • Kontantförvaring (i värdeskåp)
  • larmmöjligheter, t.ex. larmknappar, radioapparater
  • snabb utrymning utan hinder i vägen
  • förekomst av vassa föremål där gripna vistas, t.ex. saxar
  • kameraövervakning (tillstånd krävs där allmänheten vistas)
  • ljus och möjlighet till överblick i lokaler.

Rutiner och utbildning
Om riskerna inte kan elimineras helt ska alla som omfattas av risken

Exempel på sådana rutiner och instruktioner är:

  • Regelbundna övningar
  • larmrutiner
  • utrymning av lokaler
  • vittnesblock och signalement
  • när ensamarbete kan accepteras
  • samarbete med andra hos kunden, t.ex. meddela personal i butik innan en snattare grips.

BYA erbjuder utbildningar inom både konflikthantering och krishantering.

Dubbelbemanning
Kraven på arbetsgivaren ökar ju högre sannolikheten är för att risken realiseras (5 §). Är risken för hot eller våld påtaglig ska arbetsuppgiften utföras med minst dubbelbemanning (8 §).

När det råder s.k. påtaglig risk för våld och hot får ensamarbete inte förekomma. “Påtaglig risk” är en bedömning som är svår att beskriva – kan betyda att sannolikheten för förekomst av våld och hot är återkommande/vanlig, och att konsekvensen har medfört/ sannolikt kan medföra någon personskada.

Överfallslarm
Vid risk för våld eller hot ska arbetstagaren ha tillgång till

  • ett överfallslarm som funktionskontrolleras regelbundet
  • aktuella rutiner och åtgärder som övas regelbundet.

Observera att vanlig mobiltelefon inte räknas som en larmmöjlighet för att få snabb hjälp.

Sammanfattning
Det är arbetsgivarens ansvar att upprätta en handlingsplan vid hot och våld, se till att den övas (AFS 1993:2, 3 §) och att åtgärder vidtas efter en incident (AFS 1993:2, 10 §). Arbetsgivaren ska i det systematiska arbetsmiljöarbetet se till att beredskap och rutiner är uppdaterade och kända i företaget (AFS 2001:1, 7 §). Det kan gälla att

  • gruppledare och andra nyckelpersoner utbildas i krishantering
  • uppgiftsfördelningen i företaget anger vilka som ska hantera vad i en kris
  • telefonlistor är uppdaterade
  • utrustning för första hjälpen är tillgänglig
  • provlarm övas.

Källor och mer information
Arbetsmiljöverkets föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2)
Arbetsmiljöverket, (u.å.) Undersök riskerna för våld och hot på jobbet, (ADI 553), Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket www.av.se > Hälsa och säkerhet > Hot och våld

Se även
Ensamarbete, Första hjälpen & krisstöd, Incident- och krisberedskap, Riskbedömning, Stress, Tillbud, Värdetransport


Andra som läste detta läste även
Alkohol och droger
Arbetsmiljöverkets författningssamling
Arbetsledare
Påföljder
Arbetsgivare